Olja

Med anledning av att Kjell Aleklett har en debattartikel i SvD (http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/peak-oil-ar-framtidens-agenda_6106221.svd) så handlar mitt första riktiga inlägg om olja.

Här är min åsikt: Ja, ökad koldioxidhalt i atmosfären leder troligen till att atmosfären blir varmare genom växthuseffekten. Detta kan få en rad otrevliga konsekvenser, även om IPCC:s scenarier inte verkar helt trovärdiga i alla delar för en lekman på området som jag. Mycket större inverkan på våra liv än eventuell havsnivåhöjning på grund av smältande landisar kommer dock framtida brist på olja ha.

Det finns en fix mängd olja på jorden (det har tagit så många hundra miljoner år att bilda den att det inte är rimligt att ta med eventuell nybildning). Vi pumpar upp oljan ur marken och bränner upp den i olika raffinerade former. Efter som vi förbrukar mer olja än vad som nybildas (några miljoner gånger snabbare) så kommer oljetillgången att minska. Det verkar som att vi nu är förbi eller i alla fall ganska nära toppen på produktionskurvan (peak oil) när utvinningen börjar minska eftersom de oljekällor som var lättast att pumpa olja från har tagit slut.

Samtidigt som oljeutvinningen minskar så ökar jordens befolkning. Dessutom gör minskad fattigdom i världen att efterfrågan ökar ytterligare. Allt detta gör att mindre olja är tillgänglig per person. Än så länge har detta lett till ganska måttliga prisstegringar på olja. Var går gränsen för när oljepriset skapar en ny lågkonjunktur för att tillgång och efterfrågan ska stämma överens? Hur länge kommer oljan säljas på en öppen världsmarknad innan protektionism och vapenmakt används för att trygga oljetillgången i producentländer och stormakter?

Sverige har inga större oljetillgångar (lite oljeskiffer som hittills inte varit brytvärt finns om jag minns rätt). Vad gör vi när det blir för dyrt eller omöjligt att köpa den mängd olja vi förbrukar idag? Jag har inget svar, men jag tror tyvärr inte det finns några enkla lösningar. Vi kommer nog få ställa in oss på att vår materiella standard sjunker i framtiden. Den stora frågan är vad som händer när matproduktionen inte räcker till. Det industrialiserade jordbruket är en stor oljekonsument, både direkt i jordbruksmaskiner och indirekt vid tillverkning av konstgödning och bekämpningsmedel. I Sverige kan nog grönsaksland i villaträdgårdar och kolonilotter runt städerna lösa en stor del av bortfallet. Fast å andra sidan kunde Sverige inte försörja en mycket mindre befolkning på 1800-talet utan det blev massutvandring till Amerika undan svälten.

Alla länder har dock inte så mycket outnyttjad mark tillgänglig som vi. Vad händer när det blir storskalig svält i världen? Massflykt? Massdöd i infektionssjukdomar som får fäste i försvagade folkgrupper? Krig om resurser? Kollaps av stater med ren anarki som följd? Jag är orolig för framtiden.

Varför ännu en blogg?

Något förenklat så kan jag besvara min egen fråga i rubriken med att jag har ont om folk runt om kring mig som vill lyssna på mina åsikter. Jag väljer därför att skapa en blogg för att skrika ut dem. Vi får väl se om någon kommer att läsa vad jag skriver. Till att börja med så blir det nog inte så många, när det har blivit lite fler inlägg här så kommer jag börja göra lite reklam för den och hoppas på länkar hit.

Jag som kallar mig den långsiktige egoisten och skriver här är en man strax över trettio, utbildad på teknisk högskola och med ett än så länge stabilt jobb. Jag är singel (eller kanske man ska börja kalla det ungkarl i min ålder), det är därför jag har tid med det här och behovet att hitta lyssnare utanför hemmet. Mina intressen är vitt spridda och några av de ämnen som jag kommer att skriva om är politik, ekonomi, miljö och odling. Jag kommer blanda kommentarer om aktuella händelser och inlägg på andra bloggar med mer filosofiska funderingar. Min syn på framtiden är ganska pessimistisk, jag tror att vi får svårt att upprätthålla dagens levnadsstandard med tanke på utarmning av naturresurser (t.ex. peak oil, ökenspridning och förorening av sötvattenreserver) och en växande befolkning på jorden.

Min pseudonym kommer från det namn jag har gett min livsfilosofi. Jag har tidigare kallat mig liberal, men jag har insett att det är väldigt många som kallar sig liberala och alla menar olika saker. Istället för att ge mig in i kampen om vad som är sann liberalism så har jag bestämt mig för att ge mig själv en annan etikett, långsiktig egoism. Vad detta innebär är inte särskilt väl definierat men kommer förhoppningsvis framgå av framtida inlägg. Förenklat sett kan man säga att jag utgår från inställningen att jag vill att saker ska skötas så att det är bra för mig och mina efterkommande (även om det inte ser så lovande ut med avkomma än så länge) på lång sikt. I detta ingår två av vad jag anser är liberalismens huvudteser (min formulering):

• Varje människa är ansvarig för sin egen lycka
• Alla handlingar som inte inskränker på andra människors möjlighet att söka sin lycka bör vara tillåtna

Speciellt den andra punkten kan vara problematisk, det kommer alltid finnas tillfällen då man oavsett hur man handlar inskränker någon annans frihet. Hur avvägningarna om vad som är bäst ska göras då är en av politikens och livets svårigheter.

Jag väljer att i alla fall tills vidare vara anonym. Den främsta anledningen är att jag inte vill behöva tänka på om vad jag skriver här kan påverka mina framtida möjligheter i livet, till exempel om jag skulle söka ett nytt jobb eller ge mig in i det organiserade politiska livet. Den som läser mina inlägg och känner mig sedan tidigare kommer säkert ganska snart inse vem jag är, men jag vill inte göra det så lätt att hitta bloggen som att söka på mitt namn. Eftersom detta är min första blogg så finns det inga löften om hur ofta det kommer nya inlägg, utan det blir när jag har inspiration och ork.

Välkomna att läsa mina åsikter och hoppas att mina inlägg kan upplysa eller underhålla någon.